På ön Mussalo i Santalahti finns badstrand, campingområde och semesterlogi samt mångsidiga möjligheter till motion och friluftsliv. Den långgrunda badstranden med mjuk sand passar också för de mindre. Eftersom en träramp går ända ner till stranden lämpar den sig också för rörelsehindrade personer och barnvagnar. På strandområdet finns grill- och picknickplatser, en lekplats, volleybollplan, golfbana och minigolfbana.
Santalahti naturstig
Santalahti naturstig är sammanlagt cirka 4,5 kilometer lång och omfattar två alternativa vandringsleder, en 2,4 km lång skogsled samt en 2,1 km lång strandled. Skogsleden har märkts ut med blåa märken som målats på träden och strandleden med orange märken.
På naturstigen kan du lära dig känna växligheten och djurlivet på Finska vikens stränder. Stigen går i omväxlande terräng och eftersom det finns trappor och spång samt trädrötter och stenar vid leden, lämpar den sig inte för småbarn eller personer med nedsatt rörlighet.
Mussalos historia utmed naturstigen
Bosättning har funnits på Mussalo ö redan på 1500-talet. Längsmed stigen kan du se tecken på gamla tjärdalar och kolmilor. I slutet av 1700-talet och början på 1800-talet fanns efterfrågan på träkol på grund av befästningsarbetet i Kotka området och i den närliggande garnisonsstaden Svensksund. Tjära brändes å andra sidan också för att användas i träfartyg och beck som kokades av tjära användes för att täta fogar. Också repen på skeppen måste tjäras. Tjära har varit en viktig exportprodukt på Kymmenedalens område. Utmed naturstigen kan du se också Syraks trappa (Syrakin portaat), en 20 meter lång trappa med 22 steg som byggts i en bergssluttning i slutet av 1800-talet och skyddas genom fornminneslagen. Namnet syftar på en av trappans byggare, mussalobon Syrak Mussalo. Traditionen berättar att trappan byggdes för notdragning.
Bild: Sanna Lönnfors.
Karta över Santalahti
Sivun Linkit
Kymenlaakson museo 2010, Mussalon hiilimiilujen valontakaivaus ja dokumentointi.
Mirja Huuhka (toim.): Mussalo – Saaren elämää menneisyydestä nykypäivään. Mussalon kotiseutuyhdistys, Jyväskylä 1988.